Dagis

Hej på er!
Idag har jag varit och hälsat på ett dagis här i Katrineholm. Det var väldigt kul att träffa lite barn, det var egentligen bara skönt att komma bort från hemmet haha. Barnen var supergulliga mot mig, jag har blivit kramad, jag har gått runt med barn i varje hand, båkad om för att jag gjorde så fina hjärtan och legobussar haha, blivit väldigt svettig i och med allt spring, fått trösta dem vilket jag vart lite chockad över faktiskt. Har tröstat minst tre olika barn och det uppskattades visst. Jag tänkte att barnen kanske skulle vilja gå till sina ordinarie fröknar men nej även jag passade bra vilket känns riktigt bra. Och apropå fröknar så har jag blivit kallad fröken hela dagen vilket tog ett tag att vänja sig vid, haha. Jag fattade inte att de pratade med mig när de sa fröken, kändes väldigt konstigt att bli kallad det men samtidigt bra för då känns det som att de skulle lyssna på mig om det skulle behövas. Så att jag inte bara är deras kompis. 
 
Om jag skulle sammanfatta hela dagen har den varit riktigt bra! Känns som att jag skulle trivas som fisken i vattnet om jag väl får komma in lite i det. Jag har alltid varit mycket omtyckt av barn och jag har alltid dragit mig till de yngre. Jag kommer ihåg för några år sedan då vi var på semester och jag blev bästis med en femåring, hennes mamma tyckte nog kanske att det var lite kostigt att hennes dotter var vän med en som var typ 14år. Men jag tror även att jag var omtyckt av henne. Kändes nästan som att hon tyckte synd om mig för att jag fick spendera min semester ritandes haha. Men jag har inget emot det, jag älskar barn. Nu kom jag bort från det jag tänkte skriva. I alla fall, jag verkar i alla fall vara omtyckt av även dessa barn och för mig är det huvudsaken. Kan nog kanske bli något av det här!
 
Det känns som att jag har mycket nytta av att jag alltid har haft småbarn kring mig när det kommer till att jobba på dagis. Jag vet hur man tröstar ett barn när hen är ledsen och hur man får hen på andra tankar osv. (hatar att skriva hen men nu får det bli så) Har mina småsyskon att tacka för det.
Självklart är det inte en bild på de barn jag umgicks med utan den är tagen från Google.
Pusss 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0